IPO-läger Loviisa, Finland (Första dagen)

Hej!

Nu är vi hemma igen. :)

Resan hem gick bra och vi var hemma runt 12 tiden på måndag kväll. Här är en sammanfattning av lägret i Loviisa.

Loviisa, Fredag 22/5-2007

Första dagen på lägret började med en samling av alla ekipage. Som ni ser på bilden så var det rätt många, ungefär 200 deltagande. Innan samlingen så var det frukost kl. 7, som vanligt när det brukar vara läger här. Under samlingen ropades det upp alla namn, hundras och vilken grupp de skulle vara i. Vi (jag och min syster) hamnade i VM-gänget, eller som annars brukar kallas Riittas gäng. I och med att det var så många deltagande så var en grupp tvungen att åka 2 mil mot Kotka till en fotbollsplan. Och vi var de som fick åka iväg denna gång. Vi var ungefär 30 ekipage i gruppen och de som figurerade hade alla erfarenheter från VM.

Figuranterna var väldigt lugna och var mycket säkra på vad det gjorde. Vi hamnade ungefär i mitten av startlistan och det dröjde ungefär 2 h innan det var våran tur. Tiden spelade inte så stor roll, för att vi satt ju och kollade på när VM-hundarna och dem som ska till VM tränades, och hur. Under tiden som de hundarna tränades så passade deras barn (figuranternas) att leka med pisken. Kommande generation hundförare och skyddsfiguranter kanske??

Bilden överst är Nalles dotter och bilden nederst är Japes son.

Tiden sprang bara iväg och de där två timmarna kändes som ungefär 40 min. Nu var det min tur, jag gick iväg ca 15 min innan passet skulle börja så jag kunde rasta Nira och värma upp hennes musklerna innan passet började. Första passet var ett vanligt pass så att figuranten, Nalle kunde se hur långt vi kommit. När jag startade första passet med Nalle så var mina kunskaper om hur Nira ska vara och reagera vid vissa tillfällen ganska liten jämfört med hur de är nu efter helgen.Första passet gick bra, men om jag skulle göra om det idag så skulle det vara en klar förbättring, speciellt hos Nira. Han märkte direkt att bytesdriften inte var bra. Så under helgen så skulle vi inrikta oss på det. För att ju bättre bytesdrift hunden har, desto bättre bett, aggression och flykt. Efter att alla som skulle träna på Nalle hade gjort det så gick vi tillbaka till gruppen på andra sidan fotbollsplanen igen. Då hade alla kört sina första pass och vi gick in på den andra rundan. Hundarna vilade i ungefär 2 timmar innan det var dags för det andra och sista passet för dagen.

Nira skulle fästas vid ett träd så att Nalle kunde arbeta på ett bättre sätt med henne. Jag skulle berömma henne mycket och hålla emot linan så hon inte skulle skada sig när hon gick från försvar till byte. Detta passet gick mycket bättre, men det skulle krävas mer träning för att få renare bytesdrift.